Insåg just att jag e inne på sjätte året på donken!! Okej, femte om man räknar bort året som mamma ledig men jag har varit anställd där i sex jävla år!?!
Time for change säger jag bara! Vad fan som helst.
När chefen är bitter och även påpekar att jag absolut inte måste komma tillbaka om jag inte vill?! Vilken chef säger så? Hon borde ju vara glad för att skillad personal ens funderar på att komma tillbaka.
Jag tänkte att det kanske skulle vara kul att komma dit, kikade in i köket lite oh snackade med mina Goa arbetskompisar och jag kan säga att dom e den enda anledningen till att man står ut.
Hade Erik varit kvar, min fd chef kan jag lova att jag hade trivts bättre. Han var bäst.
Nu kanske någon som läser kommer berätta för min nuvarande chef att jag känner så. Vissa på jobbet e större skvallerbyttor än någon annan på detta jordklotet men varsågod. Man måste väl få säga vad man tycker.
Jag står för vad jag tycker och det vet hon om. Samtidigt vill man att chefen ska bli glad att man väljer att komma tillbaka. Den attityden jag mötte var inte en attityd man bör ha.

Grr!! Nej nu e det dags för förändring!
Men chef kan vara supertrevlig också så klart! Men ibland förstår jag henne inte alls.

Jag skriver detta i bloggen för att jag ska påminna mig själv om att sätta fart, inte bara tänka tanken.


Pössåkram!